Men, vad hände nu egentligen?

Praktikstart om några timmar. 09.30 med andra ord. Fyra härliga månader med fokus på att utveckla en yrkesidentitet. Handledaren är dessvärre sjuk och kommer inte att vara tillbaka i tjänst förens på tisdag. Men det löser sig nog. Föreståndaren ska ringa strax innan nio. Så får vi se hur dagen ter sig.

Nästa: Surbrunnsgatans föräldrastöd.

Äntligen!

Igår var första träffen med queerkonfirmationen. Det var underbart och nästa vecka ska jag prata med dem om heteronormativitet och reda ut HBT-begreppet så att vi vet att vi pratar om samma sak. Jag ser fram emot den här våren. På många sätt.

Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig till gruppen. Släng i sådana fall iväg ett mail till hillevi.backman@svenskakyrkan.se

Och på fredag åker jag till Göteborg... :D

Nu är det gjort. För bara någon minut sedan skickade jag iväg mailet med min kandidatur. Nu är det bara till att hålla tummarna!

Efter att ha tänkt igenom det hela både en, två och fjorton gånger har jag nu kommit fram till att skicka in en ansökan till valberedningen om att kandidera till ledamot i RFSL Ungdoms förbundstyrelse.

Efter att noga ha vägt fördelar mot nackdelar, ältat och funderat har jag nu kommit fram till en konklution. Fattat ett beslut. Det kommer bli bra.

Nu börjar det dessutom dra ihop sig. Snart börjar min praktik. På grund av ett missförstånd från handledarens sida kommer jag inte att vara på flyktingenheten i Järfälla. Istället blir det Surbrunnsgatans stödboende. Där arbetar man med familjer med barn upp till 12 år. Känns superkul och spännande! Möte med handledarna på måndag kl 9. Berättar mer efter det!

Natti alla goa gubbar, gummor och andra!

...är inte alltid lätt. Speciellt inte då man inte riktigt förstår det som sägs. Allt är en enda stor oreda av känslor just nu och jag orkar inte riktigt. Hjärna och hjärta ligger i konflikt med varandra...

Men imorgon åker jag till älskade Aino i Uppsala. Du fanns för mig under mina mörkaste timmar och släppte aldrig min hand. Sedan dansade du med mig när solen åter värmde min kind. Jag älskar dig! <3

Och innan jag går och lägger mig så vill jag passa på att tipsa om en underbar webbshop som säljer handgjorda smycken och lite annat smått och gott. Helt klart värt ett besök! http://welcome.to/coolcat

Jag har många fina människor runt omkring mig som verkligen bryr sig om mig. Kan lita på dem och de ställer upp för mig.  Men varför känner jag mig ändå så himla ensam ibland?

...var är det ju idag. Ja just det. Är totalt opepp och skulle väl egentligen bara vilja gömma mig under en filt och titta på film hela dagen och natten.

Men vi får se hur det blir...

Snart är det dags för ett nytt år. 2010 närmare bestämt. Jag brukar ju servera en årskrönika och slutligen ge ett helhetsbetyg för året. Men i år blir det svårt. Det har varit både superbra och fruktansvärt. Ibland på en och samma gång. Men jag måste säga att jag ser fram emot vad 2010 har att erbjuda.

Om ändå alla mina fina vänner kunde få må bra. Det är verkligen inte rättvist att de vackraste människorna ofta får dra det tyngsta lassen. Mina tankar är hos er. Jag älskar er.

Nu är inköpslistan klar. Snart beger jag mig till stan för att slakta min ekonomi tillsammans med E! Vi pratade även om att busa och dricka ett glas vin mitt på dagen. Oj oj. Det går utför för ungdomen.

I övrigt så väntar jag med spänning på att min handledare ska ringa mig. Behöver jag ens påpeka att jag verkligen ser fram emot att komma ut på praktik?

Jag kanske tog i lite i mitt förra inlägg. Hata kanske är ett starkt ord. Och egentligen är det inte män jag avskyr. Det är vad samhällets krav och förväntningar gör med dem och med mig. Med oss. Det är det jag inte riktigt klarar av.

Att vara både bög och tycka att män är svinpälsar är till synes en svårlöst ekvation.

Jag. Hatar. Män.

Nu var det sagt.

Jävla svinpälsar.

Min klåda har kommit tillbaka tänkte jag och kände ångesstklumpen växa i magen. Sedan slog det mig att det bara kliade på exakt de ställen som blivit utsatta för hårborttagning häromdagen. Lite after shave och body lotion gjorde susen. Ja jag säger då det. Det är inte lätt att vara en smula hypokondrisk i dagen Sverige. Nej det ska gudarna veta.

Förvirring råder i den tomteskog som skall föreställa mitt huvud. Är äntligen lite ledig och förhoppningsvis så kommer detta ge mig tid till att sortera upp i röran där inne i huvudet. Vad känner jag? Vad vill jag? Vad tusan menar han egentligen?

Har i alla fall kommit fram till att inte omkandidera till posten som ordförande i RFSL Ungdom Stockholm. Jag ångrar inte en sekund att jag tog chansen när jag fick den. Nu kommer kanske detta attt låta högtravande. Men jag har lärt mig så mycket. Om mig själv, andra och hur jag fungerar i grupp och som ledare. Både självkänslan och självförtroendet har stigit några pinnhål.

Men nu känner jag att det är dags för nya utmaningar. Har lite planer. Men jag väljer att vara lite förtegen om dem tills fler pusselbitar fallit på plats.

Om jag får min vilja igenom och valberedningen lyssnar på mina tankar om vilka som skulle passa i presidiet och övriga styrelsen och vilka som kanske är mindre lämpade, så kommer jag kunna lämna över mitt skötebarn i trygga händer.

<3